LUSTEN ATT SKAPA

29 juli 2020

Den här sommaren 2020 har varit annorlunda för alla runtomkring i världen, en pandemi som härjar runt, men för min egen del så är det en omställning till att vara hemma mer och möjligen få gjort saker som man inte har hunnit med annars, t.e.x snickrat en del på huset, planerar upp saker inför framtiden, startat online kurser m.m. 

Och det roligast är nog att två av mina söner 12 och 14 år har upptäckt fotograferingen, och jag kommer själv ihåg lusten och glädjen att ta bilder i början, det var inga krav och inga regler att följa, visst blir det lite tips och tricks för deras del för frågorna kommer när vi står någonstans i naturen, om det så är ödehus eller någon rolig busskur vi har upptäckt på vår egen lilla upptäcktsresa i bygderna runtomkring Herrljunga med omnejd. 

Samtidigt så lär jag mig av dom, för man har ju hamnat i något sorts hjulspår där man tänker lite för fyrkantigt att man inte får göra på ett visst sätt, utan man följa reglerna som någon eller några ansåg sig behöva inom fotografering, så när det kommer till att ge dom redskapen att redigera så visst pratar vi om kompositionen, utsnitt etc, men allt har handlat mer eller mindre om att hitta den kreativa processen och lusten att skapa bilder utan några som helst regler. 

Så vad innebär det för min egen del?

 jo, en egen personlig utveckling, tillbaka till där jag en gång var i mitt eget bildskapande där fotografering var en ritual där man hittade en sorts harmoni och lugn, och där man inte tänker på vad andra tycker och tänker eller vad som är rätt eller fel, jag brukar ju trots allt säga det till dom som jag föreläser för eller håller kurser för, känns bilden rätt för dig så är den rätt, strunta i vad dom andra säger, för kollar man in andra så är det mycket samma bilder där man rätt av kopierar någon annan, helt enkelt jäkligt tråkiga alster, man måste gå igenom olika faser för att sedan hitta sin egen bildstil som man kan känna sig nöjd över för att sedan utveckla sig därifrån och utmana sig själv att kanske bli djärvare i sitt skapande, och inte minst leva efter att en bild om dagen utvecklar dig som fotograf och person. 

EXOTISKA NÄRMILJÖ

21 juli 2020

Under den här pandemin så har jag sett mer och mer hur folk åker fram och tillbaka för att hitta sina motiv, jag brukar alltid trycka på att man ska besöka samma plats minst 200 gånger i mitt eget fall är jag nog närmare 1000 på samma plats. Nu tänker ni vilken stolleidé han har, men detta är inte något som bara jag har som tumregel, utan även något som lärs ut av lärare på högskolor för fotografi, allt handlar om att se samma plats i olika ljusförhållande eller årstider. först då får man in en större känsla för platsen man besöker, så varför funderar jag över att folk har ett sug till att besöka en skog på en särskild plats? 

Jag kan nästan garantera att om man letar i sin närmiljö så hittar man snarlika motiv där. 

Och dom senast månaderna har jag själv lagt stor fokus på att återvända till samma platser i en omkrets av max 6 mil från mitt hem, för när jag var där för 1år sedan så var jag en annan typ av fotograf och jag har under den tiden gjort en egen personlig utveckling av mitt fotograferande, och min syn av platsen har ändrats det senaste året/åren. 

Så nu när man har ställt om sig själv efter rådande omständigheter så varvas allt med fotografering i sin närmiljö med både online föreläsningar och mentorskap som jag har några elever i, och det är ytterst intressant att följa andras utveckling och finslipa deras färdigheter samt att hjälpa dom uppfylla sina mål i sin egen utveckling, så jag hoppas nu att allt fler väljer sin egen exotiska närmiljö för fotografering och inte far land och rike runt, för oavsett så är det inte över än och det lär nog dröja lite till innan världen återgår till det normala.  

SKOGENS VATTENDRAG

12 juli 2020

I ett tidigt skede när jag och familjen hamnade på denna plats, där vi är omslutna av inlandsnaturen i Västra Götaland, så upptäckte jag snabbt alla dessa fantastiska vattendrag som ringlar sig igenom landskapen tex Nossan, Lidan, Viskan, Ätran mfl så påbörjade jag en ny sorts fotografering som jag egentligen inte hade sysslat med innan, bara lite på skoj på bilar på kvällen, stålull eller moln. 

Vad pratar jag om, jo helt enkelt långa slutartider, alla som är nämnda ovan är klassiska i början, men när jag hamnade på den här platsen var det dags att börja leka på lite mer allvar och göra bilderna som jag länge hade sett andra göra, och självklart blev det klassiska bilder med dom där perfekta exponeringarna som egentligen i mina ögon idag är lite tråkiga, men man måste också gå igenom olika faser i sitt bildskapande och lära sig sin kamera och hur man använder den kombinerat med olika tekniker, för först då är man på rätt väg att hitta sitt eget bildspråk som är en viktig förutsättning för sitt framtida skapande. 

Nu har jag själv gått igenom en fas, och nu påbörjar jag fasen där jag experimenterar mer och blir mer och mer djärv och utsvävande i mina bilder där jag utnyttjar både ICM, dubbelexponering svartvitt i en kombination med färg och försöker skapa något nytt över vattendragen, för en viktig sak som jag insåg för länge sedan är att bildskapandet ska fånga både intresset från betraktaren och fånga en känsla över något i ens eget sinne där fantasin tar vid, och en bild bör skrivas ut och betraktas på en vägg för det blir en annan känsla över det när man ser den på en stor utskrift. 

DOM BORTGLÖMDA HUSEN I SKOGEN

10 juli 2020

Vart man än kommer så finns dom där, bortglömda eller förträngda ur minnet av någon eller några, man slås av förundran och tankarna börjar att vandra om vem som bodde på platsen, vad var det som hände där, varför man valde att lämna huset vind för våg, samt där infinner sig en känslan av vikten att avbilda platsen innan naturen tar tillbaka sin rättmätiga yta. 

Så som jag så ofta säger när jag föreläser är att man måste låta sig ta tid att utforska platsen och omgivningen, inte släng upp kameran direkt och börja fotografera som en vilde utan gå runt bygg upp en känsla för platsen, huset naturen etc. 

Sedan när man väl har börjat få in den rätta känslan så är det dags att börja fotografera och då är det minst lika viktigt att ha en klar bild av hur du vill skildra platsen, är det en Mer dokumentärstil man vill ha eller kanske en skräckkänsla i bilden, i mitt fall så försöker jag sträva efter något mellanting lite dokumentärt men samtidigt för jag in några flera dimensioner i bilden tex ICM ( Intentional Camera Movement ) och möjligen lite dubbelexponeringar, och på senare tid så har jag mer och mer börjat med gråfiltren mitt ute i skogen eller i husen, varför tänker man nu, låter ju helt befängt, jag har märkt att färgerna kommer mer till sin rätt med filter på eller små detaljer som man inte kan lyfta utan så i mittfall 4 ND eller 6 ND med polarisationsfilter. 

Men sist men inte minst ha repsekt för platsen och byggnaderna som förfaller, nyttigt är att ha med sig i bakhuvudet att man trots allt tittar in i det förflutna och någons liv som en gång var.

 

JAG SER INTE SKOGEN FÖR ALLA TRÄD?

28 juni 2020

Ett klassiskt uttryck är att man inte ser skogen för alla träd, och det stämmer till viss del när det kommer till fotografering, träd och särskilt röriga miljöer runt träd kan var svårt att gestalta och få dom att framstå rättvist på bild. 

Men jag har några konkreta saker jag använder mig av, för det första så återvänder jag till samma plats iallafall minst 500 gånger vid olika tidpunkter och årstider för ljuset har en betydelse för hur motivet kommer att se ut i slutändan. 

Sedan har jag mer och mer börjat se skogen och träden som ett sorts levande väsen, så vad passar inte bättre än att jobba med rörelseoskärpa och dubbelexponeringar och mixa både svartvitt med färg för att fånga trädets väsen, sedan ska man inte tro att en skog är en skog för alla skogar är trots allt unika i sitt slag bara man tar sig tiden att utforska dom ordentlig så kommer man hitta unika bilder som man kanske inte hade sett innan, och våga testa nya tekniker när man står där bland myggen, något som jag har börjat använda mer och mer är Nd filter även i snårskogen för att skapa något målerisk känsla i bilden direkt i kameran. 

Jag kommer köra en online föreläsning via Zoom för Olympus den 7 Juli ( mer info kommer ) om hur jag jobbar med skog och dom teknikerna jag använder mig av för att få till dom bilderna jag letar efter i skogen. 

Och till sist men inte minst jag har tagit sommarlov, där av mindre aktivitet på hemsidan och sociala medier har jag nästan övergivit helt, för mig handlar inte fotografering om att visa bilder varje dag som nästan blir kvantitet utan nu mera handlar det om noga utvalda bilder eller projekt som jag visar upp så hellre kvalité än kvantitet.

 

Närvarande Fotografering

3 juni 2020

Att fotografera handlar för mig om att iaktta och att vara närvarande, Det kan kännas motsägelsefullt att vara mer närvarande när man inte ser världen genom egna ögon utan genom kameran, men för mig blir sammanhanget eller situationen många gånger mycket klarare.

Så hur tänker jag när man har sett motiven gång på gång på nätet, ska jag köra safemode och ta samma bild eller ska jag ta ut svängarna ordentligt. 

Ett bra exempel blir den gångna helgens fotoexpedition som gick till Billingen som både innehöll gruva och mer väl dokumenterade silverfallen, och hur ska man då tänka när man både sett och tagit otaliga bilder där själv innan, så i det här fallet blev det på med gråfilter och att börja skapa en exponering med lång slutartid med dubbelexponering som grundtanke, men samtidigt få till lite ICM i bilden ( Intentional camera movement ) för att skapa något nytt och fräscht som jag kan vara nöjd över. 

Sedan tog färden mig till ramslöken på Kinnekulle och munkängarna som hade något fantastiskt med blommor detta året, men det var ju inte det jag var ute efter att skildra något krispig och kristallklar bild på detta, utan mer fånga något sorts monster i dom döda träden som låg ner i blombädden där jag använda mig av samma teknik som innan vid silverfallen för att försöka få till något annorlunda. 

Och sist men inte minst så får ni inte missa föreläsningen imorgon som tar er med till Tjernobyl, och nästa vecka håller jag en i Olympus Workspace som är Olympus egna bildredigerings program, jag kommer gå igenom grunderna från raw konverteringen och hur man enkelt redigerar i programmet. 

https://my.olympus-consumer.com/c/e/2069?fbclid=IwAR1C2CHxsYgh2eHWjct0YUHGKPHi1jRUQK26TvjU2XZi9P7SOKN6e9LKFns Tjernobyl föreläsningen

https://my.olympus-consumer.com/c/e/2110 Olympus Workspace webinar 2020-06-10 17:30 .

Motivation och inspiration

28 maj 2020

Att vara yrkesfotograf är att pendla mellan en enorm glädje och lust att fotografera till stunder då det känns…ja ”mindre roligt”.

Jag älskar verkligen att fotografera, för det mesta är det något av det bästa jag vet.

Men ibland försvinner motivationen och då kan det vara bra med någon form av vägledning.

Så hur håller man glädjen vid liv? 

Att ”bara göra det” handlar om att fotograferandet ibland låser sig för att jag vill för mycket.

Jag kan ibland känna att jag överanalyserar, både när jag ska fotografera och redigera, Vilket kan leda till att jag blir handlingsförlamad.

På så vis brukar saker och ting lossna efter ett tag och utan att jag riktigt kan sätta fingret på det själv, så är det plötsligt roligt och inspirerande igen.

Och med dom rådande omständigheter i omvärlden så måste man hitta nya vägar och sätt att hålla föreläsningar och ett av dom har varit online via Zoom som är både stabilt och smidigt, men samtidigt är det lite tråkigt att man missar biten där man som föreläsare får en dynamik med publiken och det kan jag sakna nu förtiden.

Och det märker man även i sitt fotograferande att lusten har försvunnit mer och mer för man använder sig mer och mer av sociala medier för att nå ut och i mitt fall så får jag nog erkänna att Facebook är en sådan plattform som jag mer eller mindre avskyr, och därav så har jag medvetet valt att inte posta bilder där på samma utsträckning som innan.

Men idag fick man iallafall lite positiva nyheter att en av mina äldre bilder hade blivit framröstad för att vara med i ett magasin i USA som framsida, så ett roligt mail och lite ny energi till att förbruka i något intressant naturområde framöver. 

Kreativa Kultur Porträtt

12 maj 2020

Nu har man testat på att köra online föreläsningar och det funkar hur bra som helst, lite skillnad är det att man pratar in i en skärm som inte har några synliga reaktioner på det man säger. 

Men överlag är det ett bra verktyg i dessa tider, så nu har jag lite online föreläsningar bokade framöver som kommer handla om varierande saker som t.e.x svartvit fotografering i skogsmiljö, eller vad sägs om Tjernobyl på engelska, det föredraget och några till är dom som jag inte kommer avslöja något kring riktigt än… 

Men om man är sugen på att fika live så är jag inbjuden till att vara med i Fokus Herrljungas Live Fika nu på torsdag, jag kommer visa bilder och prata lite runtomkring dom. 

Efter Live fikan så kommer jag lansera ”Kreativa Kultur Porträtt” som är en podcast som inte bara rör fotografering utan handlar om kreativa kulturprofiler, och vilka dom är egentligen.

Det är både musiker, fotografer mfl som kommer gästa podden som jag gör ihop med en god vän som heter Per Florén. 

Ett gott tips i dagens pandemi när lusten och inspirationen är noll, är att återvända till en plats där man varit några gånger innan för att testa lite andra inställning och bara leka loss med tex rörelseskärpa, dubbelexponeringar m.m, det är bara din egna fantasi som sätter gränserna. 

Lycka till!

 

https://www.facebook.com/events/686635165499938/    Fika Live eventet

https://nxt.bt.se/herrljunga/de-lanserar-kulturpodd-fran-faglavik?fbclid=IwAR3xKadQyJQbgi0h2VjaJW3ILZqt4ztB0czlI1ewdsPLvqLZFVrM9ZAS6Lc

 

Tänka svartvitt

29 april 2020

Varför blev det svartvit fotografering som fångade mitt intresse senare in i karriären, egentligen är det enkelt, för svartvit blir mer avskalat och mindre störande om man nu kan uttrycka det sådant. 

Om man tänker sig en färgbild kristallklar, lite som den där perfekta exponeringen som inte lämnar något åt slumpen, den bilden ger inget utrymme till att skapa en fantasi där betraktarna får jobba med processen över vad hen ser, utan mer eller mindre serveras ett färdigt koncept. 

Men däremot, svartvit är ju jakten på ljus och mörker där man jobbar att hitta olika nyanser av grått, som sträcker sig från vitt till svart ” konsten att använda olika toner av grått”. 

Så ett enkelt tips som jag ofta gör när jag fotar svartvita bilder är att jag ställer in kameran på Monochrome, eller så använder jag ett Grovkornigt filmfilter som iallafall Olympus har inbyggt, och som sagt med det filtret så blir det lite mer svärta och allt som oftast vill jag ha brus i mina bilder, och med den blir jobbet lite enklare över att se en bra bild hur och var ljuset faller in och hur kontrasterna ligger i motivet, ett väl användbart tricks eller tips.

Kreativa tankegångar

21 april 2020

Att alltid vara kreativ är inte lätt för ibland så slår den kreativa döden till, hur jobbar man sig ur svackan är ju en bra fråga som alla bearbetar olika. 

För min del så försöker jag titta mycket på film eller lyssna på musik eller läsa böcker där jag försöker hitta bilder i texten som ett sätt att sporra min kreativa tankeförmåga. 

Och i mitt fall, jag som jobbar mycket med att experimentera mig fram inom fotografin för att hitta nya infalls vinklar på mitt bildspråk, jag märker att jag allt som oftast dras till Sci-Fi filmer, igår blev det ”Book Of Eli” mycket mörk och dystopiskt, helt perfekt för min smak att se den avskalade ökenvärlden med dessa mörka himlar och människor som slåss för sin överlevnad. 

För dom senaste månaderna har jag trots allt jobbat med att både kombinera färg och svartvitt för att försöka uppnå en viss nyans i bilderna, där jag allt som oftast tillför lite dubbelexponering eller som jag också ofta gör är att jag tillför 3-4 bilder i en bild, men jag märker själv att jag inte riktigt vågar ta ut svängarna helt. 

Och varför tänker man då att han inte vågar fullt ut, tror det har lite med att man hela tiden försöker foga sig in i ett led där man gärna vill bli accepterad för det man gör och då är det lätt hänt att man söker andras okey runt sitt bildskapande, för tror det ligger i människans natur att gå med strömmen och  i mitt fall så försöker jag gå mot strömmen i omgångar men allt för ofta så faller jag in i ledet igen. 

Men nu är det den perfekt tiden att utvärdera sig själv och var man vill att sitt fotograferade ska leda en, och självklart har jag fått lite nya idéer och saker som jag tänker förverkliga framöver när Covid-19 släpper sitt grepp över oss, men en sak är säker, jag har börjat jobba på lite nya projekt som jag håller lite för mig själv ett tag till.