ATT PLANERA SIN FOTOGRAFERING

10 januari 2021
ATT PLANERA SIN FOTOGRAFERING

Nu har äntligen snön och lite kyla även träffat mina breddgrader, Hmm, kanske hade jag med mig lite från skogarna i Värmland/Dalarna, vem vet.

Men vad passar inte bättre än att ge sig ut och besöka platser i din närmiljö, jag brukar ofta prata om poängen med att åka tillbaka till samma plats flera gånger, och som jag nämnt innan i en annan blogg här på hemsidan är att jag besöker nog varje plats minst 500 gånger, och kan man avhandla det ytterligare en än gång i text så absolut skadar det inte att upprepa vissa saker som man ser att inte folk tar till sig, men även den här texten ger dig lite mer matnyttiga tips och konkreta råd. 

Varför tänker ni nu egentligen!? 

Jo för allt handlar om att lära känna sin plats ordentligt och se motiven i nya vinklar och nya ljusförhållanden, särskilt nu på vintern så står solen lägre, och då skapas automatiskt ett spel mellan högdagar och kontraster i bilden, sedan är det viktigt att låta bilden komma till dig och inte tvärtom, för är man t.e.x på en plats bara ett fåtal gånger så låter man inte naturen eller platsen tala till dig och visa sina bästa utsnitt. 

Allt handlar ju om en strävan att visa platsen/naturen på sätt som gör den både rättvis men även att bilden framkallar en känsla hos betraktaren som gör att dom stannar kvar vid din bild, så därför är det otroligt viktigt att låta skapandet ta den tid det tar och låta dig utforska en plats innan du ens påbörjar att fotografera, gå runt på stället iallafall 30 minuter och kolla vad som finns där om man kan upptäcka detaljer som är svåra att se, börja planera vad du vill ha ut för bilder kolla noga var ljuset faller in eller om skogen har några särskilda tecken i bakgrunden eller om förgrunden kan bygga upp något annorlunda som man inte har sett innan. 

När man väl har fått lite idéer och uppslag så brukar jag vara ytters sparsam på mina exponeringar så jag mer eller mindre planera varje exponering innan jag tar dom platsen, visst låter det tidskrävande men jag brukar allt för ofta vara på samma område iallafall minst 5 timmar, för ibland krävs det flera rundor i området för att se den där vinkeln som jag har missat.

Men när man väl har fått till bilderna så blir allt mycket enklare när man väl återvänder och tar om bilderna, för kors i taket, snön har ju gjort så det blir ett helt nytt motiv där jag inte ens behöver anstränga mig något, på samma gång när man använder sig av sin närmiljö så minskar du även påverkan på miljön i stort, och du marknadsför ju mer eller mindre den platsen du bor på som i sin tur kanske lockar nya att flytta dit eller iallafall att besöka platsen, och det är ju fantastiskt för landsbygden och i dagens samhälle kan man ju dra sitt strå till stacken som fotograf att visa upp den vackra naturen man har på landsbygderna runtomkring i vårat avlånga land. 

Så ut med er, besök samma plats igen i ditt närområde, låt bilderna komma till er i stället för att ni kommer till dom, och planera noga i huvudet när du tar dina foton, och sist men inte minst njut och för guds skull glöm inte att ta med er både fika och kaffe!

ATT VÅGA VARA SJÄLVKRITISK

6 januari 2021
ATT VÅGA VARA SJÄLVKRITISK

Det är inte bara att ta bilder eller filma, man måste ju även vara aktiv både på Facebook, Instagram och inte minst det sista som är mer eller mindre självförvållat den här hemsidan, men suck, ibland är inte teknikens under det bästa som hänt mänskligheten. 

Jag kommer ihåg mina barndomsår där man hade en telefon som satt fast i väggen och det inte fanns internet med sina snabba flöden att tillgå, och hör och häpna det gick att överleva utan mobiler och datorer, och var det någonstans man skulle synas så var det i annons eller någon nyhetsartikel, och ärligt jag tror man mådde bättre av inte vara uppkopplad hela tiden, för nu är det mer eller mindre hysteriskt på sociala medier man bombas med bilder som folk har tagit, inte alla bilder av ondo men många av bilderna som man postar idag hade man inte ens slösat framkallningsvätska på.

Man kan ju fundera på om det är behovet att synas som blivit större eller om man bara går med strömmen och postar bilder av rena farten utan att ha en åtanke av vad man lägger ut egentligen om den har någon djupare mening eller innebörd, vad jag hade önskat är att folk blev mer självkritiska vad man strävar efter och i många fall dom gillamarkeringar man kanske får på sina bilder är av rena farten för att man tänker han gillar mina bilder alltid så då gör jag det av vänlighet tillbaka. 

Så vad sägs om att börja fundera och reflektera lite över vad man postar, då behöver man kanske inte lägga ut bilder i tid och otid, nu har jag sett 5000 bilder på lejon eller fåglar, vad jag brukar göra i många fall är att googla lite på bilder för att se vad andra kanske har lagt ut från stället jag besöker för då får jag en utmaning i att försöka skildra platsen på ett nytt sätt eller kanske jobba med efterredigeringen på något annorlunda sätt än mitt vanliga arbetsflöde.

Så varför inte utmana sig själv lite och titta bortom horisonten granska sig själv mer kritiskt och använda det för att utveckla sitt eget bildspråk, sedan ska man inte bli allt för självkritiks för man är alltid sin egna största fiende men posta bilder som betyder mer för en själv och inte för att andra ska acceptera dom, för när man väl påbörjar den resan så kommer bilderna växa och man har till slut utvecklat något som blir ens eget bildspråk och signum, för alla vet vi att det är lätt att kopiera andra men att hitta sig själv är onekligen något av det svåraste man kan göra. 

Sedan kan man begränsa sin exponeringar när man fotograferar något som jag tränat mig själv på, så låt säga att man i vanliga fall tar 300 bilder på en runda och i slutänden har man kanske 1-5 bra bilder kvar, tänk då om man har som regel att kanske bara ta 50 bilder varje gång man är ute då innebär det att man tänker till mer innan man tar 1 exponering, testa själva så kommer ni säkert märka en stor skillnad. 

Sedan ett annat sätt som jag brukar använda mig av och som jag alltid tjatar om är att låta bilderna komma till dig och inte tvärtom, gå runt på platsen ta dig tid att se naturen och området, vad finns det för detaljer och utsnitt, jag brukar själv låta kameran ligga i väskan mellan 20 till 45 minuter innan jag ens börjar fundera på att ta bilder, eller kanske kan man planera upp bilderna redan hemma, jag brukar ha en grovskiss i huvudet vad jag vill ha ut av min fotografering innan jag drar iväg. 

Så summering av denna text blir helt enkelt, självkritisk till sina egna bilder, ta dig tid i naturen, och för allt i världen det finns något annat än Facebook och Instagram och sist men inte minst var sparsam med dina exponeringar tänk analogt och filmrulle som var dyrt som skam en gång i tiden.

Och ni får mer än gärna dela vidare detta inlägget så fler får läsa dessa djupa funderingar och råd.

 

ATT DOKUMENTERA URBANISERINGEN

17 augusti 2020
ATT DOKUMENTERA URBANISERINGEN

Nu har det varit en välbehövlig time-out från det mesta som heter social medier frånsett några enstaka inlägg på Instagram och Facebook. 

Men bildskapandet har jag inte tagit någon större time-out ifrån, Jag har mer eller mindre varit ute fyra dagar i veckan, förutom när jag inte har haft mentorskap online eller jobbat på några nya online kurser jag ska genomföra, t.e.x redigeringskurs och sist men inte minst lite nya föreläsningar som ska genomföras under hösten. 

Dom två senast månaderna har tillbringats att dokumentera urbaniseringen som har blivit allt tydligare dom senast åren, skumt att tänka att för 200 år sedan bodde 90% av Sveriges befolkning på landsbygden och idag är det 85% som mer eller mindre bor i en större tätort. 

Så var vill jag komma med det här och vad har fotografering med det här att göra egentligen? 

Jo helt enkelt för att den senast tiden har tillbringats att skildra den allt mer växande urbanisering som händer i Sverige, för tar man sig tid att resa runt lite med bilen till dom små samhällen runtomkring så finner man motiv som man inte trodde fanns där, och samtidigt så skapar du ju en sorts tidskapsel för framtida generationer med bilderna.

Och med en pandemi som hänger över oss hela tiden så var nog kanske inte urbanisering den vägen vi borde ha valt, att trängas på bussar och tåg eller att vandra i dessa stora komplex till köpcentrum är nog i mina ögon inte så optimalt, så kanske man skulle ha bromsat utvecklingen och sagt att nu satsar vi igen på landsbygden och underlättar, för hur jag än vänder och vrider på myntet så måste även jag handla i affären. 

Men kärnan av allt är att vad jag har sett så är många av platserna såpass nergångna så att nästa steg är rivning av butikslokaler eller total renovering av byggnaderna, och då är jag iallafall väldigt glad över att ha fångat dessa byggnader på bild, trots att det ligger stort vemod i bilden så är det även något vackert med att skildra dom. 

Så vad passar inte bättre nu när vi går mot hösten att ge sig ut och hitta motiv i dom små samhällena runt din egen husknut, och är man istället sugen så håller jag en workshop i att fotografera vattendrag med långa slutartider i Herrljunga området 25 – 27 september läs gärna mer på länken jag bifogar.

https://www.wildnaturefotoresor.se/portfolio-items/fotoresa-fotografera-med-lang-slutartider-langs-vattendrag-25-27-september-2020/

 

LUSTEN ATT SKAPA

29 juli 2020
LUSTEN ATT SKAPA

Den här sommaren 2020 har varit annorlunda för alla runtomkring i världen, en pandemi som härjar runt, men för min egen del så är det en omställning till att vara hemma mer och möjligen få gjort saker som man inte har hunnit med annars, t.e.x snickrat en del på huset, planerar upp saker inför framtiden, startat online kurser m.m. 

Och det roligast är nog att två av mina söner 12 och 14 år har upptäckt fotograferingen, och jag kommer själv ihåg lusten och glädjen att ta bilder i början, det var inga krav och inga regler att följa, visst blir det lite tips och tricks för deras del för frågorna kommer när vi står någonstans i naturen, om det så är ödehus eller någon rolig busskur vi har upptäckt på vår egen lilla upptäcktsresa i bygderna runtomkring Herrljunga med omnejd. 

Samtidigt så lär jag mig av dom, för man har ju hamnat i något sorts hjulspår där man tänker lite för fyrkantigt att man inte får göra på ett visst sätt, utan man följa reglerna som någon eller några ansåg sig behöva inom fotografering, så när det kommer till att ge dom redskapen att redigera så visst pratar vi om kompositionen, utsnitt etc, men allt har handlat mer eller mindre om att hitta den kreativa processen och lusten att skapa bilder utan några som helst regler. 

Så vad innebär det för min egen del?

 jo, en egen personlig utveckling, tillbaka till där jag en gång var i mitt eget bildskapande där fotografering var en ritual där man hittade en sorts harmoni och lugn, och där man inte tänker på vad andra tycker och tänker eller vad som är rätt eller fel, jag brukar ju trots allt säga det till dom som jag föreläser för eller håller kurser för, känns bilden rätt för dig så är den rätt, strunta i vad dom andra säger, för kollar man in andra så är det mycket samma bilder där man rätt av kopierar någon annan, helt enkelt jäkligt tråkiga alster, man måste gå igenom olika faser för att sedan hitta sin egen bildstil som man kan känna sig nöjd över för att sedan utveckla sig därifrån och utmana sig själv att kanske bli djärvare i sitt skapande, och inte minst leva efter att en bild om dagen utvecklar dig som fotograf och person. 

DOM BORTGLÖMDA HUSEN I SKOGEN

10 juli 2020
DOM BORTGLÖMDA HUSEN I SKOGEN

Vart man än kommer så finns dom där, bortglömda eller förträngda ur minnet av någon eller några, man slås av förundran och tankarna börjar att vandra om vem som bodde på platsen, vad var det som hände där, varför man valde att lämna huset vind för våg, samt där infinner sig en känslan av vikten att avbilda platsen innan naturen tar tillbaka sin rättmätiga yta. 

Så som jag så ofta säger när jag föreläser är att man måste låta sig ta tid att utforska platsen och omgivningen, inte släng upp kameran direkt och börja fotografera som en vilde utan gå runt bygg upp en känsla för platsen, huset naturen etc. 

Sedan när man väl har börjat få in den rätta känslan så är det dags att börja fotografera och då är det minst lika viktigt att ha en klar bild av hur du vill skildra platsen, är det en Mer dokumentärstil man vill ha eller kanske en skräckkänsla i bilden, i mitt fall så försöker jag sträva efter något mellanting lite dokumentärt men samtidigt för jag in några flera dimensioner i bilden tex ICM ( Intentional Camera Movement ) och möjligen lite dubbelexponeringar, och på senare tid så har jag mer och mer börjat med gråfiltren mitt ute i skogen eller i husen, varför tänker man nu, låter ju helt befängt, jag har märkt att färgerna kommer mer till sin rätt med filter på eller små detaljer som man inte kan lyfta utan så i mittfall 4 ND eller 6 ND med polarisationsfilter. 

Men sist men inte minst ha repsekt för platsen och byggnaderna som förfaller, nyttigt är att ha med sig i bakhuvudet att man trots allt tittar in i det förflutna och någons liv som en gång var.

 

Kreativa Kultur Porträtt

12 maj 2020
Kreativa Kultur Porträtt

Nu har man testat på att köra online föreläsningar och det funkar hur bra som helst, lite skillnad är det att man pratar in i en skärm som inte har några synliga reaktioner på det man säger. 

Men överlag är det ett bra verktyg i dessa tider, så nu har jag lite online föreläsningar bokade framöver som kommer handla om varierande saker som t.e.x svartvit fotografering i skogsmiljö, eller vad sägs om Tjernobyl på engelska, det föredraget och några till är dom som jag inte kommer avslöja något kring riktigt än… 

Men om man är sugen på att fika live så är jag inbjuden till att vara med i Fokus Herrljungas Live Fika nu på torsdag, jag kommer visa bilder och prata lite runtomkring dom. 

Efter Live fikan så kommer jag lansera ”Kreativa Kultur Porträtt” som är en podcast som inte bara rör fotografering utan handlar om kreativa kulturprofiler, och vilka dom är egentligen.

Det är både musiker, fotografer mfl som kommer gästa podden som jag gör ihop med en god vän som heter Per Florén. 

Ett gott tips i dagens pandemi när lusten och inspirationen är noll, är att återvända till en plats där man varit några gånger innan för att testa lite andra inställning och bara leka loss med tex rörelseskärpa, dubbelexponeringar m.m, det är bara din egna fantasi som sätter gränserna. 

Lycka till!

 

https://www.facebook.com/events/686635165499938/    Fika Live eventet

https://nxt.bt.se/herrljunga/de-lanserar-kulturpodd-fran-faglavik?fbclid=IwAR3xKadQyJQbgi0h2VjaJW3ILZqt4ztB0czlI1ewdsPLvqLZFVrM9ZAS6Lc

 

Kreativa tankegångar

21 april 2020
Kreativa tankegångar

Att alltid vara kreativ är inte lätt för ibland så slår den kreativa döden till, hur jobbar man sig ur svackan är ju en bra fråga som alla bearbetar olika. 

För min del så försöker jag titta mycket på film eller lyssna på musik eller läsa böcker där jag försöker hitta bilder i texten som ett sätt att sporra min kreativa tankeförmåga. 

Och i mitt fall, jag som jobbar mycket med att experimentera mig fram inom fotografin för att hitta nya infalls vinklar på mitt bildspråk, jag märker att jag allt som oftast dras till Sci-Fi filmer, igår blev det ”Book Of Eli” mycket mörk och dystopiskt, helt perfekt för min smak att se den avskalade ökenvärlden med dessa mörka himlar och människor som slåss för sin överlevnad. 

För dom senaste månaderna har jag trots allt jobbat med att både kombinera färg och svartvitt för att försöka uppnå en viss nyans i bilderna, där jag allt som oftast tillför lite dubbelexponering eller som jag också ofta gör är att jag tillför 3-4 bilder i en bild, men jag märker själv att jag inte riktigt vågar ta ut svängarna helt. 

Och varför tänker man då att han inte vågar fullt ut, tror det har lite med att man hela tiden försöker foga sig in i ett led där man gärna vill bli accepterad för det man gör och då är det lätt hänt att man söker andras okey runt sitt bildskapande, för tror det ligger i människans natur att gå med strömmen och  i mitt fall så försöker jag gå mot strömmen i omgångar men allt för ofta så faller jag in i ledet igen. 

Men nu är det den perfekt tiden att utvärdera sig själv och var man vill att sitt fotograferade ska leda en, och självklart har jag fått lite nya idéer och saker som jag tänker förverkliga framöver när Covid-19 släpper sitt grepp över oss, men en sak är säker, jag har börjat jobba på lite nya projekt som jag håller lite för mig själv ett tag till.